Rustar patologilaboratorier för framtiden
Patologilaboratorier världen över står inför stora utmaningar i form av minskande antal patologer, en åldrande arbetsstyrka samt ökande arbetsvolym och komplexitet.1
Detta väntas bli ännu mer påtagligt under de kommande åren, inte minst inom onkologin där antalet prover som behöver analyseras fortsätter att öka. För att möta dessa utmaningar undersöker laboratorier olika lösningar, däribland digital patologi – men kan tekniken leva upp till förväntningarna?
Digital patologi omfattar insamling, hantering, delning och tolkning av patologisk information, inklusive preparatglas och data, i en digital miljö.2 Digitala preparat skapas genom att glas med vävnadsprover skannas med särskild utrustning för att generera högupplösta bilder som kan granskas på datorskärm eller mobila enheter. Bland fördelarna finns:2
- Förbättrad integration och uppkoppling i laboratoriets arbetsflöden vilket ökar flexibiliteten och effektiviteten i arbetet.
- Förbättrade möjligheter att dela preparat och annan information.
- Snabb remittering av fall mellan verksamheter eller inom patologinätverk.
Digitala verktyg för preparatgranskning, falldelning och digital arkivering är idag väl etablerade i rutinmässiga diagnostiska arbetsflöden vid många laboratorier.3-4 Tekniken användes initialt främst inom histologi, men implementeras nu allt oftare även inom mer komplex cytologi och histopatologisk diagnostik.
Ett växande användningsområde
Digital patologi beskrivs idag som användbar inom ett allt bredare spektrum av arbetssätt och situationer, exempelvis fjärrkonsultationer, second opinion-bedömningar och multidisciplinära konferenser.
I utbildningssammanhang diskuteras ofta praktiska aspekter kring hur användningen kan utökas bortom rutinapplikationer, bland annat om hur laboratorier kan hantera dels heterogena eller fragmenterade digitala infrastrukturer, dels varierande nivå på utrustning för provspårning och bildhanteringssystem.
Samtidigt stöter laboratorier på tekniska begränsningar vid hantering av mer krävande prover, särskilt när vävnadens tjocklek, veckbildning eller tredimensionella cellstrukturer ställer högre krav på bildtagning och granskning.5 Dessa operativa och tekniska utmaningar diskuteras ofta i samband med utvecklingen av metoder som kan bidra till jämn och hög bildkvalitet i takt med att digital patologi används inom allt fler områden.
Behovet av tydliga bilder
Konsekvent hög bildkvalitet är avgörande för säker diagnostisk bedömning, särskilt vid granskning av komplexa cytologi- och histologiprover.6 Traditionell WSI (whole-slide imaging), alltså när hela objektglas skannas in, beskrivs generellt som en teknik där bilder tas i ett enda fokalplan. Detta kan fungera väl för tunna och enhetliga vävnadssnitt, men kan innebära begränsningar när vävnadens tjocklek varierar eller om det förekommer tredimensionella strukturer.
De flesta digitala patologisystem använder så kallad Z-stacking för dessa prover. Då tas flera bilder med olika skärpedjup som ”staplas” på varandra för att förbättra visualiseringen av ojämna områden.⁵ Metoden kan ge förbättrad skärpa i utvalda delar av preparatet, men innebär samtidigt längre skanningstid och större datamängder, och bildkvaliteten kan fortfarande variera inom det område som granskas.
Den integrerade Digital Pathology Solution, baserad på avancerad volymetrisk avbildning, möjliggör digitalisering och granskning av både cytologi och histologi i ett och samma system.7-8 Data från studier av Genius™ Digital Diagnostics System visar att systemet genererar bilder som kan granskas på ett tillförlitligt sätt för diagnostisk bedömning av både cytologiska och kirurgisk-patologiska prover.8
Skanning av komplexa prover
Studiedata visar att Sample Detect scan profile-mjukvaran på ett tillförlitligt sätt identifierar de delar av objektglaset som innehåller provmaterial och att Genius Digital Diagnostics System konsekvent skapar digitala bilder av patologiska preparatglas som är lämpliga för granskning.8 Detta innebär att patologiska prover kan bedömas diagnostiskt med hög tillförlitlighet i systemet.8
Veckad eller ojämn vävnad
Vävnadssnitt med veck eller ojämnheter är sällan helt plana vilket kan göra det svårt att upprätthålla jämn bildkvalitet över hela preparatet.
Bild 1: Exempel på volymetrisk skanning av ett vävnadssnitt i 20× förstoring med Genius Digital Diagnostics System som illustrerar omfattande veckbildning och ojämnheter i preparatets yta. (Bild från Genius Review Station, endast för utbildningsändamål.)
Fettinnehållande, förtjockad eller fragmenterad vävnad
Preparat som innehåller fettvävnad kräver ofta extra omsorg vid laboratorieberedning eftersom genomskinlighet och varierande tjocklek kan göra det svårare att uppnå konsekvent skärpa.
Bild 2: Exempel på fettvävnad avbildad med volymetrisk skanning i Genius Digital Diagnostics System. (Bild från Genius Review Station, endast för utbildningsändamål.)
Cytologi- och histopatologiprover
Tredimensionella cellkluster och histopatologiska prover innehåller ofta blandade cellpopulationer fördelade över flera fokalnivåer.
Bild 3: Exempel från Genius Review Station som visar olika provtyper (gynekologisk cytologi, icke-gynekologisk cytologi och histologi). (Bild endast för utbildningsändamål.)
Volymetrisk avbildning möjliggör effektiv digital skanning av både cytologi och histologi genom att 14 fokalplan fångas i en enda skanning och sammanfogas till en exceptionellt skarp tvådimensionell bild.7-8
Erfarenheter från klinisk verklighet
Quote from Professor Paul van Diest,
”Möjligheten att avbilda och granska fler typer av prover inom ett och samma system hjälper oss att tänka bortom traditionella gränser och ger större precision och effektivitet i vårt arbete.”
Quote from Dr. Ingibjörg Guðmundsdóttir,
”Med endast två kolleger, en cytopatolog och en laboratorietekniker, tillgängliga insåg jag att Genius Digital Diagnostics System var det enda realistiska sättet att hålla screeningverksamheten igång.”
En ljus framtid för digital patologi
I takt med att digital patologi fortsätter att utvecklas beskriver allt fler laboratorier hur fokus flyttas från enbart digitalisering av enskilda moment till lösningar som kan hantera bredare diagnostiska arbetsflöden och fler typer av prover. I detta sammanhang diskuteras övergången från att digitalisera separata processer till att betrakta hela diagnostiska vårdkedjor, där cytologi och histologi integreras i en gemensam plattform.
Läs mer här.
För fler artiklar, besök Kunskap och innovation.
2797
Hologic BV, DA Vincilaan 5,
1930 Zaventem, Belgium
Nummer till anmält organ om tillämpligt
Walsh E, Orsi NM. The current troubled state of the global pathology workforce: a concise review. Diagn Pathol. 2024 Dec 21;19(1):163.
Digital Pathology. https://www.rcpath.org/profession/digital-pathology.html. Senast hämtad i 30 spril 2026.
Bessen JL et al. Perspectives on Reducing Barriers to the Adoption of Digital and Computational Pathology Technology by Clinical Labs. Diagnostics. 2025;15(7):794. doi:10.3390/diagnostics15070794.
Pantanowitz L et al. Twenty Years of Digital Pathology: An Overview of the Road Travelled, What is on the Horizon, and the Emergence of Vendor-Neutral Archives. Journal of Pathology Informatics. 2018;9(1).
Wildrick M. Crystal Clear: Why Image Quality Matters. The Pathologist. (2025) Senast hämtad i 22 januari 2026. https://www.thepathologist.com/issues/2025/articles/september/crystal-clear-why-image-quality-matters/.
Ahuja S, Zaheer S. Advancements in Pathology: Digital Transformation, Precision Medicine, and Beyond. Journal of Pathology Informatics. 2025;100408.
Genius™ Digital Diagnostics | Digital Pathology | Hologic® UK, https://www.hologic.co.uk/en-gb/products/genius-digital-diagnostics-histology. Webbplatsen besöktes senast den 31 mars 2026.
Genius Digital Diagnostics System Whole Slide Imaging Instructions for use. AW- 32577-002_Rev 001, Hologic Inc., 2025.